“Whatever is worth doing at all, is worth doing well”, ansåg fjärde earlen av Chesterfield. Sagt och gjort: som 50-årspresent bokades resa till Gotland och personlig seans hos Zigge för porträttering.
Inför besöket tillbringade jag timmar i galleriet; detta var ju nämligen det svåraste, att välja förlaga. Skulle man ta något som en betraktare direkt skulle känna igen eller något mer obskyrt mästerverk? I det första fallet med risken att ingen skulle märka något (”jaha, där hänger en reproduktion av Bellman”) och i det andra antingen ögonblicklig igenkänning (”jaha, där är du, men vad har du på dig egentligen?”) eller inte (”en tavla, gäsp”). Jag lutade nog mest åt ett mer känt verk, Gustav III, Strindberg, något av Zorn, ”Skräddaren” av Moroni (en av mina favoritmålningar), kanske – lite crazy – Munchs ”Skriet”.
När jag fick diskutera saken med Zigge i hans spännande studio blev det dock genast lättare. Han introducerade tanken att det kunde vara bättre att välja en förlaga som de flesta inte direkt kunde identifiera och försäkrade att slutresultatet faktiskt skulle kunna bli så bra att en betraktare blev osäker på om detta var jag eller någon förfader. Då hade vi lyckats. För bästa resultat borde hänsyn också tas till kroppsform (jag passar inte i Zorns självporträtt, möjligen tre av mig…), frisyr (peruk på förlagan gör det hela betydligt enklare), ansiktsbehåring, glasögon m.m.
Med dessa kriterier var urvalet nere till ett par tre tänkbara förlagor, av vilka jag valde Roslins porträtt från 1776 av den ryske diplomaten Alexander Borisovitj Kurakin (M1E i galleriet), inte minst för hans magnifika röda rock. Förutom att kropps- och ansiktsform stämde mycket bra kunde vi också få till exakt rätt ansiktsvinkel eftersom Zigge själv tog fotot i studion. Detta är, vill jag påstå, nyckeln till ett riktigt bra resultat. Det enda som fallerade var en dags skäggstubb, som prinsen definitivt inte hade, men som Zigge lyckades tona ner under efterarbetet.
Redan efter några dagar levererade Zigge ett första korrektur. Han visade sedan prov på ett oändligt tålamod med mina påpekanden, typ ”reflexen i höger öga är fyrdelad, men bara enkel i förlagan, och jag tror att huvudet kanske är någon procent för stort mot kroppen”, ja, ni förstår… Zigge passade också på att lära mig lite om, i detta fall, det sena 1700-talets manér inom måleriet. Mycket snart var vi bägge nöjda med resultatet, som nu också är ordentligt inramat enligt konstens alla regler, visserligen i en nytillverkad ram (jag lyckades inte hitta en passande gustaviansk ram i rätt storlek), men ack så fint.
Tack för samarbetet, Zigge! Magnus S.
]]>

Förutom att jag använder mig av absolut bästa kvalité och teknik vad gäller pigment och media, det som numer går under det certifierande uttrycket Giclée Fine Art, så fernissas sen porträttet i flera lager. Detta dels för att det ska tåla tidens tand och skydda mot både ljus och yttre påverkan, men också för att skänka porträttet den lyster den förtjänar och skapa den illusion av ett gammalt mästerverk, det som kallas patina.
You’ll be interested: Potency enhancers: evidence‑based answers to common questions
]]>“För drygt en månad sedan så gifte sig ett par goda vänner till oss. Vi ville därav lämna över en oförglömlig present till dem som de kan ta med sig resten av livet. Vi fastnade snabbt vid POST-ART och Zigges konstverk då vi aldrig tidigare hade sett något liknande. Slutresultatet blev både hänförande och fantastiskt likt bröllopsparet med unika detaljer. Brudparet i sin tur blev väldigt överraskade och glada för presenten. Tack POST-ART och Zigge för ett både professionellt, effektivt och vänligt bemötande! Trevlig sommar Zigge!
Vänliga hälsningar, Jim Rosengren”

Another post on the topic: Potency enhancers: evidence‑based answers to common questions
]]>
Tänk att få bli förflyttad i tiden, till 1700-talet. En tid som alltid verkat så spännande i alla mina historiska romantiska romaner. I alla fall i dom vackra salongerna. Så sitter jag där i min vackra klänning med min kära man och blir avbildad. En tavla att hänga på väggen i mitt vackra hem. Ja, så kan man ju drömma att det var…..
Men så fick jag höra om Zigge, som kunde förverkliga min dröm. Han har gjort ett fantastiskt porträtt på mig och min man, som vi har gett oss själva i Silverbröllopspresent. Kanske en lite annorlunda present, men vi är otroligt nöjda. Tack för att jag fick känna hur det kändes att vara 1700-tals dam. Häftigt!!
Hälsningar Annika Lerman, Visby.
]]>

Porträttet får en sista strykning i fernissningsboden.
]]>

Related topic: Potency enhancers: evidence‑based answers to common questions
]]>