“Här ser du nu alla mina prinsar, Bosse, Pelle och Putte. Jag är så tacksam att prinsarna kom till mig och gav mig och ger mig så många lyckliga stunder. Tack även till dig för att du skapat dessa tre ovärderliga 1600-talsmålningar. Endast det bästa är gott nog för Bosse (i himlen), Pelle (röda hatten och 14 år snart) samt Putte (den svarte med hjärtfel).     Vänligen!      Gunnel

Tack för beställningarna, bild och ditt lilla reportage Gunnel, kul! Läs mer och beställ ditt eget porträtt från ditt foto på https://post-art.se

“Tack Zigge för oerhört proffsig, snabb och kreativ hjälp med födelsedagspresenten. Tavlan blev fantastisk och mycket uppskattad. Hälsningar,    Johan Jacobsson”

Tack Johan! Det var roligt att göra den. Du var en bra kund också! Även Mats ser nöjd ut med sitt lite längre hår, någon form av renässansmässig hårdrock-look! Har ju hört att han är duktig på gitarr men nu blev det tidsenlig luta…. 

“Whatever is worth doing at all, is worth doing well”, ansåg fjärde earlen av Chesterfield. Sagt och gjort: som 50-årspresent bokades resa till Gotland och personlig seans hos Zigge för porträttering.

Inför besöket tillbringade jag timmar i galleriet; detta var ju nämligen det svåraste, att välja förlaga. Skulle man ta något som en betraktare direkt skulle känna igen eller något mer obskyrt mästerverk? I det första fallet med risken att ingen skulle märka något (”jaha, där hänger en reproduktion av Bellman”) och i det andra antingen ögonblicklig igenkänning (”jaha, där är du, men vad har du på dig egentligen?”) eller inte (”en tavla, gäsp”). Jag lutade nog mest åt ett mer känt verk, Gustav III, Strindberg, något av Zorn, ”Skräddaren” av Moroni (en av mina favoritmålningar), kanske – lite crazy – Munchs ”Skriet”.

När jag fick diskutera saken med Zigge i hans spännande studio blev det dock genast lättare. Han introducerade tanken att det kunde vara bättre att välja en förlaga som de flesta inte direkt kunde identifiera och försäkrade att slutresultatet faktiskt skulle kunna bli så bra att en betraktare blev osäker på om detta var jag eller någon förfader. Då hade vi lyckats. För bästa resultat borde hänsyn också tas till kroppsform (jag passar inte i Zorns självporträtt, möjligen tre av mig…), frisyr (peruk på förlagan gör det hela betydligt enklare), ansiktsbehåring, glasögon m.m.

Med dessa kriterier var urvalet nere till ett par tre tänkbara förlagor, av vilka jag valde Roslins porträtt från 1776 av den ryske diplomaten Alexander Borisovitj Kurakin (M1E i galleriet), inte minst för hans magnifika röda rock. Förutom att kropps- och ansiktsform stämde mycket bra kunde vi också få till exakt rätt ansiktsvinkel eftersom Zigge själv tog fotot i studion. Detta är, vill jag påstå, nyckeln till ett riktigt bra resultat. Det enda som fallerade var en dags skäggstubb, som prinsen definitivt inte hade, men som Zigge lyckades tona ner under efterarbetet.

Redan efter några dagar levererade Zigge ett första korrektur. Han visade sedan prov på ett oändligt tålamod med mina påpekanden, typ ”reflexen i höger öga är fyrdelad, men bara enkel i förlagan, och jag tror att huvudet kanske är någon procent för stort mot kroppen”, ja, ni förstår… Zigge passade också på att lära mig lite om, i detta fall, det sena 1700-talets manér inom måleriet. Mycket snart var vi bägge nöjda med resultatet, som nu också är ordentligt inramat enligt konstens alla regler, visserligen i en nytillverkad ram (jag lyckades inte hitta en passande gustaviansk ram i rätt storlek), men ack så fint.

Tack för samarbetet, Zigge!        Magnus S.

Att välja ram kan vara ett kärt nöje, och ska inte vara ett besvär. Tvärtom så är det här som ditt porträtt får den guldkantade pricken över i:et, ungefär som när man sätter ljud till film. Har man dessutom tillgång till en rammakare som Leena i Bruxelles så får man precis som man vill. Ska återkomma med adress till denna lite mer exklusivare rammakare senare. Annars så rekommenderar vi Annika Nobels inramningar i Stockholm för den mer experimentelle. Lite dyrare men väldigt mycket för pengarna. Annars så har vilken rammakare som helst snygga ramlister ex.vis från Tranåslist, och titta då inte bara på guldramar, det finns så mycket annat. Ett annat tips är att leta efter gamla ramar i second hand affärer, auktioner och loppisar och sen beställa sitt porträtt. Trevligt är det också att få denna slutliga del av processen sig presenterat av den porträtterade själv!

“Dear Zigge, 

I finally got my portrait back, I think it is simply magnificent! It is over the
fireplace in my livingroom and suits there perfectly well although the rest
of the room is rather modern. There were plenty of another possibilities as
well, but they made the picture look a bit too heavy for my taste.

The photo is a bit dark since I took it without the flash but you see the main
thing i.e. inner “ring” goes well with the marble and that little colden frame
has little pearlis same size as the pearls she (me???) is holding. 

Have a nice Autumn!
Kind regards,  Leena”

Related topic: Potency enhancers: evidence‑based answers to common questions

Med Vänliga Hälsningar, [Fredrik Kroon, Rektor]”.